Kanf Keato´s blogg

Din bror har misshandlat mig
Han har hotat mig med vapen
Men jag stod kvar, jag var inte rädd

Du sa att du älskade mig
Jag blev rädd och drog

Jag vet inte om jag vågar komma tillbaka till dig
Måste du säga att du älskar mig?

När jag ligger på dödsbädden och läkarna kolla min kropp, har anmält mig som organ donator, tror jag att snacket kommer gå ungefär så här:

Tänk er två läkare, där den ena skriver ner och den andra rapporterar.
-Hur ser hans blod ut?
-Det verkar vara oanvändbart. Det har varit för mycket gifter i det. Möjligen går det att använda för att utföra kemiska tester på, men inte till människor.

-Hur ser hans hjärta ut?
-Det verkar vara hårt slitet. Det är fullt med ärr och det verkar vara krossat. Helt oanvändbart. Fungerar inte ens som hundmat.

-Hur ser hans ryggmärg ut?
-Den kan jag inte hitta, konstigt, den här killen verkar inte ha haft någon ryggrad alls.

-Hur ser hans njurar ut?
-Dom är helt slut. Finns inget mer att säga om det.

-Hur ser hans lungor ut?
-Antingen har han bott i en skorsten hela sitt liv, eller så har han rökt tjärpapp, hur som helst dom går inte att använda.

-Hur ser hans tarmar ut?
-Dom kan vi inte använda till något annat en ny slags penna. Dom är så full av skit att det är bara att klippa av en bit och börja rita direkt.

-Hur ser han lever ut?
-Det är som resten av kroppen, helt slut och oanvändbar.

-Hur ser hans testiklar ut?
-Dom är helt tomma och överarbetade.

-Hur ser hans hjärna ut?
-Helt otroligt. Den kommer vi ha användning av. Den är som ny, helt oanvänd, äntligen något som vi kan ha användning av.

-Ok, ska vi ta ut hans hjärna och skriva grovsopor på kroppen?
-Ja det gör vi, sen får dom nog både bränna och kräva ner den här kroppen. Vi vill ju inte att några terrorister ska hitta den och använda den mot mänskligheten.

Jaha, det är i alla fall tur att det finns en sak som man duger till. Att donera en oanvänd hjärna.

Har tänkte lite på det här med uttal. Vissa säger tjugo hundra sju andra säger tvåtusen sju undrar vilket som är rätt?

Lika så tänkte jag lite på det här med att datorerna blev så förvånade över att det blev 2000 istället för 1900 och vissa datorer fick något fel. Vilket är helt sjukt, för om nu datorn trodde att det blev 00 efter 99. För (19)00 fanns inga datorer.

Fast det måste ha varit ännu värre det första millennium skiftet kom. Jag menar år 0 måste ha kommit som en chock för dom flesta. Från att inte ha några årtal till att börja med år, eller räknade dom ner?
Men när bestämde dom sig för att räkna ner i så fall?

Jag menar det måste ha varit en hyfsad siare som såg att om ett par tusen år ska vi börja räkna år, så nu börjar vi räkna ner tills vi ska börja räkna från noll.

Funderar på vad jag hade varit idag om jag inte hade gått i skolan. Troligen helt normal.
Fast om jag hade varit helt normal så hade jag inte varit den jag är idag. Då hade inte jag varit jag.

Undrar hur mitt liv hade sett ut om jag hade haft ett normalt liv? Ja, jag hade inte haft något av det jag har idag. Eller jo, jag hade ju haft min bästa vän och min släkt.

Men resten då? Ja, det hade jag inte haft någonting av. Inga skulder, inga konsekvenser, inte dom erfarenheter jag har, inte den syn jag har på saker och ting. Så egentligen är det väl tur att jag inte är normal. För jag har mycket jag kan vara glad åt tack vare att jag är så sjuk som jag är.

För även om jag gör en plus och minus lista över vad jag har och inte har idag, så väger plus sidan över.

Så mitt skit liv har vänt till att bli ett skit fint liv istället för bara skit. Det känns skönt.

Vem är jag idag då?

Jag är en som kan se det komiska i det mesta, men även kan vara allvarlig.

Är rak och ärlig och en bra vän, det är inte illa det.
Tänk vilken fin människa jag har blivit.

Ja, det var dagens tankar?