Kanf Keato´s blogg

När jag ligger på dödsbädden och läkarna kolla min kropp, har anmält mig som organ donator, tror jag att snacket kommer gå ungefär så här:

   

Tänk er två läkare, där den ena skriver ner och den andra rapporterar.
-Hur ser hans blod ut?
-Det verkar vara oanvändbart. Det har varit för mycket gifter i det. Möjligen går det att använda för att utföra kemiska tester på, men inte till människor.

   

-Hur ser hans hjärta ut?
-Det verkar vara hårt slitet. Det är fullt med ärr och det verkar vara krossat. Helt oanvändbart. Fungerar inte ens som hundmat.

   

-Hur ser hans ryggmärg ut?
-Den kan jag inte hitta, konstigt, den här killen verkar inte ha haft någon ryggrad alls.

   

-Hur ser hans njurar ut?
-Dom är helt slut. Finns inget mer att säga om det.

   

-Hur ser hans lungor ut?
-Antingen har han bott i en skorsten hela sitt liv, eller så har han rökt tjärpapp, hur som helst dom går inte att använda.

   

-Hur ser hans tarmar ut?
-Dom kan vi inte använda till något annat en ny slags penna. Dom är så full av skit att det är bara att klippa av en bit och börja rita direkt.

   

-Hur ser han lever ut?
-Det är som resten av kroppen, helt slut och oanvändbar.

   

-Hur ser hans testiklar ut?
-Dom är helt tomma och överarbetade.

   

-Hur ser hans hjärna ut?
-Helt otroligt. Den kommer vi ha användning av. Den är som ny, helt oanvänd, äntligen något som vi kan ha användning av.

   

-Ok, ska vi ta ut hans hjärna och skriva grovsopor på kroppen?
-Ja det gör vi, sen får dom nog både bränna och kräva ner den här kroppen. Vi vill ju inte att några terrorister ska hitta den och använda den mot mänskligheten.

   

Jaha, det är i alla fall tur att det finns en sak som man duger till. Att donera en oanvänd hjärna.